Benutzer:Shikeishu/Schwedischer Waffenexport

Dieser Artikel (Schwedischer Waffenexport) ist im Entstehen begriffen und noch nicht Bestandteil der freien Enzyklopädie Wikipedia.

Wenn du dies liest:

• Der Text kann teilweise in einer Fremdsprache verfasst, unvollständig sein oder noch ungeprüfte Aussagen enthalten.
• Wenn du Fragen zum Thema hast, nimm am besten Kontakt mit dem Autor Shikeishu auf.

Wenn du diesen Artikel überarbeitest:

• Bitte denke daran, die Angaben im Artikel durch geeignete Quellen zu belegen und zu prüfen, ob er auch anderweitig den Richtlinien der Wikipedia entspricht (siehe Wikipedia:Artikel).
• Nach erfolgter Übersetzung kannst du diese Vorlage entfernen und den Artikel in den Artikelnamensraum verschieben. Die entstehende Weiterleitung kannst du schnelllöschen lassen.
• Importe inaktiver Accounts, die länger als drei Monate völlig unbearbeitet sind, werden gelöscht.

Vorlage:Importartikel/Wartung-2020-05

Vorlage:Huvudartikel Med hänvisning till att Sverige är alliansfritt eftersträvar landet att i hög grad vara självförsörjande på försvarsmateriel. På senare år har Sverige dessutom utvecklats till en av världens största exportörer av försvarsmateriel i förhållande till BNP och capita. Åren 2001 till 2011 fyrdubblades svensk krigsmaterielexport. Huvuddelen av krigsmaterielexporten är för strid. Den svenska exporten av försvarsmateriel uppgick 2014 till 8 miljarder kronor, vilket var en minskning med 33% jämfört med 2013.

Svenska vapen används på senare år i konfliktområden såsom Burma (1983, 1989 och 2012), Colombia, Pakistan, Irak, Afghanistan och Somalia. År 2012 användes granatgevär av modell Carl Gustaf av Burmas armé trots EU:s vapenembargo sedan 2010. Vapnen hade ursprungligen exporterat till Indien, och levererats via Singapore. Av de 62 länder som köpte svenska vapen 2012 var 43 part i konflikt, exempelvis USA och Indien.

De fem länder som Sverige exporterade mest till under 2013 var Thailand, USA, Norge, Saudiarabien och Indien, som tillsammans står för 58 procent av den svenska vapenexporten. 40 procent av svensk vapenexport gick 2013 till länder som organisationen Freedom House klassade som icke-fria (exempelvis Saudiarabien och Förenade arabemiraten) eller delvis fria (exempelvis Thailand).

Svensk krigsmaterielindustri

Följande sammanställning visar exportens omfattning för de största svenska vapenexportörerna 2012, samt utländskt ägarskap:

Bolag	Export för strid 2012 (MKR)	Krigsmaterial- export totalt 2012 (MKR)	Utländskt ägarskap	Viktiga produkter
Saab AB	1739	4830	Nej	Flygplan (JAS 39 Gripen, Neuron), flygelektronik som radarsystemet Erieye, Carl Gustaf granatgevär, Missilerna Robot 70 och Bamse
FFV/Celcius dotterbolag Ordnance AB	805	1308
BAE Systems Hägglunds AB	150	1035	Brittiska BAE Systems (100%).	Stridsfordon 90 Bandvagn 206
FMV	120	543	Nej	JAS Gripen
BAE Systems Bofors AB	119	418	Amerikansk filial för BAE Systems (100%)	Kanoner
SAAB Kockums AB	276	388	Nej	Militära fartyg såsom ubåtar och korvetter
Nammo' Sweden AB (Nordic Ammunition Company)	277	324	Norsk-finska Nammo AS (100%)	Ammunition och fyrverkerier
Eurenco Bofors AB, f.d. Nobelkrut i Karlskoga	182	182	Franska statliga krutbolaget SNPE (60,2%), finska Patria	Sprängämnen

Myndigheter och beslutande organ

Försvarsexportmyndigheten (FXM) inrättades i augusti 2010 med syfte att hjälpa försvarsindustrin att exportera, och företräder svenska staten vid förhandling med andra länder. Myndighetens verksamhet finansierades med 80 miljoner kronor i statliga skattemedel per år 2010.

Regeringen har delegerat gransknigen av tillstånd till Inspektionen för strategiska produkter (ISP, f.d. Krigsmaterielinspektionen). ISP handläggs av Enheten för nedrustning och icke-spridning (UD-NIS) på Utrikesdepartementet, vilket leds av utrikesministern. Exportkontrollrådet är en parlamentariskt tillsatts grupp som är rådgivande för ISP i krigsmaterialexportärenden.

Regeringen (försvarsministern) lämnar varje år en redogörelse för den svenska exportkontrollpolitiken till riksdagen (Försvarsutskottet). Utrikesministern och handelsministern ansvarar för policier för utrikespolitiken och regler för krigsmaterielexporten.

Regelverk kring export av krigsmateriel

Svensk vapenexport berörs av vapenembargon beslutade av FN:s säkerhetsråd (enligt FN-resolutioner) såväl som EU. Svensk vapenexport har också att förhålla sig till Politik för Global Utveckling (PGU).

Klassificering

Krigsmateriel definieras i en bilaga till förordning om krigsmateriel enligt 1 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel. I bilagan finns bland annat dessa produkter upptagna som krigsmateriel:

• Eldrörsvapen med kaliber mindre än 20 millimeter
• Artilleripjäser, såsom kanoner och haubitsar, granatkastare samt pansarvärnsvapen såsom granatgevär och pansarskott,
• Robotar (missiler), raketer, torpeder, bomber, hand- och gevärsgranater, land- och sjöminor för strid
• ABC-stridsmedel såsom kärnladdningar samt radiologiska, biologiska och kemiska stridsmedel
• Senapsgas, Sarin, Soman, Lewisit
• Programvara särskilt utformad för militära lednings-, kommunikations-, styrnings- eller underrättelsetillämpningar,
• Programvara för bestämmande av effekten av konventionella nukleära, kemiska och biologiska vapen..

Till sin hjälp vid klassificering av produkter har ISP ett Teknisk-vetenskapligt råd (TVR). Ledamöterna är utsedda av regeringen på förslag från ISP.

Tillståndsgivning

Krigsmateriel får inte tillverkas i Sverige utan tillstånd. ISP prövar frågor om tillstånd. Om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt ska ISP med eget yttrande lämna över ärendet till regeringens prövning.

Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt i eller stadigvarande vistas i Sverige får inte heller utom landet bedriva sådan verksamhet utan tillstånd. Krigsmateriel får inte föras ut ur landet utan tillstånd.

Om en revisor i sin granskningsverksamhet har anmärkt på ett företags efterlevnad av bestämmelserna i revisionsberättelsen, ska revisorn genast sända in en kopia av revisionsberättelsen till ISP. En revisor vid en svensk statlig myndighet har motsvarande skyldighet.

Krigsmateriel eller försvarsmateriel

Begreppet krigsmateriel används bland annat i lagstiftning och av fredsrörelsen. Enligt Lag (1992:1300) om krigsmateriel och Förordning (1992:1303) om krigsmateriel är det förbjudet att föra krigsmateriel ut ur landet eller tillverka krigsmateriel utan regeringens tillstånd.

Försvarsmateriel är ett bredare begrepp som används av bland annat försvarsindustrin och myndigheter så som FMV och Inspektionen för strategiska produkter (ISP, f.d. Krigsmaterielinspektionen).

ISP uppger som skäl till att använda begreppet "försvarsmateriel" att det är ”ett mer rättvisande begrepp än krigsmateriel, eftersom produkterna kan användas i sammanhang som inte har med krigföring att göra”. I den svenska förvaltningen har ordstammen ”krigs” ändrats till ”försvars” så som exempelvis "Krigsmakten" till "Försvarsmakten". Anledningen till bytet var att understryka det fredsbevarande syftet Sveriges försvar har. Det enda undantaget där ordstammen "krigs" fortfarande används är just lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel.

Namnändringen har fått kritik från fredsrörelsen för att vara ett försök att dölja att exporterade vapen är avsedda att kunna användas i krig, och för att det leder till onödig begreppsförvirring. Begreppet försvarsmateriel finns inte med i SAOL och i dagsläget finns ingen lag som definierar försvarsmateriel på annat sätt än krigsmateriel.

Kritik

I en undersökning som Ipsos gjorde för Amnesty 2014 uppgav 52 procent av de tillfrågade att de är emot att Sverige ska tillåta vapenexport till andra länder medan 33 procent uppgav att de var för.

Vapenexport till diktaturer och länder i krig

I en opinionsundersökning genomförd av Demoskop i november 2009 ansåg 81 procent av befolkningen att Sverige inte ska tillåta vapenexport till länder i krig, och 92 procent att Sverige inte ska tillåta vapenexport till länder där allvarliga brott mot mänskliga rättigheter sker. Sedan beslut 1996 har delegerats från riksdagen till myndighetsnivå har en praxis utvecklats som innebär att undantag beviljas regelmässigt - i tusentals fall under de senaste åren - från förbud mot export till sådana länder. Svenska vapen har använts av flera totalitära regimer och i flera krig, exempelvis i Burma, Sri Lanka, Indonesien, Tunisien, och på senare år Egypten, Afghanistan och Irak. Sverige kritiseras för att exportera vapen ökande andel länder som begår allvarliga brott mot mänskliga rättigheter, och till båda sidor i konflikter, exempelvis till både Indien och Pakistan.

KRUT-utredningen (KRigsmaterielUTredningen) föreslog 2005, på initiativ av regeringen Persson, en uppluckring av reglerna för att underlätta internationellt försvarssamarbete och bättre återspegla praxis. Förslaget mötte kritik och genomfördes aldrig. I maj 2011 lovade folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, socialdemokraterna, och vänsterpartiet tvärtom att verka för att reglerna skärps så att vapenexport i praktiken förhindras till diktaturer och länder där allvarliga brott mot mänskliga rättigheter sker i praktiken förhindras, men uttalade sig inte om krigförande länder. Trots detta löfte har vapen sålts under 2011 till Thailand, Saudiarabien, Indien, Pakistan och Förenade Arabemiraten - länder som kränker mänskliga rättigheter, är inblandade i pågående krig eller är diktaturer.

Riksdagen beslutade den 19 maj 2011 att ge regeringen i uppdrag att ta fram en ny lag om krigsmateriel som skärper vapenexporten gentemot ickedemokratier.

Projekt Simoom var ett kontroversiellt samarbete mellan Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Saudiarabien i syfte att tillsammans bygga en vapenfabrik i Saudiarabien, och att lära saudierna svensk vapenteknologi. Projektet avslöjades av Sveriges radios Ekoredaktion i mars 2012 kritiseras för komplicerade arrangemang med bulvanföretag i syfte att hindra insyn och debatt.

Mutor och vapensmuggling

Boforsaffären avslöjades på 1980-talet, och avsåg dels smuggling av luftvärnsroboten Robot 70 till Dubai och Bahrain, trots att fred inte rådde i länderna, dels påståenden att Bofors skulle ha använts sig av 260 miljoner mutor till indiska befattningshavare att få sälja artilleripjäsen haubits till Indien.

2007 avslöjade SVT:s Uppdrag granskning att SAAB och dess delägare BAE Systems mutat sig fram till beställningarna av JAS Gripen från Tjeckien, Ungern och Sydafrika. Våren 2011 medgav SAAB att dess delägare BAE Systems har använt mutor vid försäljning av JAS i Sydafrika.

Bristande demokrati och felaktigt använda skattemedel

Inget annat land i Europa, kärnvapenmakterna inräknade, lägger en så stor del av försvarsanslagen på krigsmateriel som Sverige enligt en rapport av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen 2010. Trots att vapenexportens andel av BNP enbart är 0,4% (2007) så får vapenexporten omfattande ekonomiskt och politiskt stöd, bestående i motköpsavtal, exportstöd, exportkrediter, samt marknadsföringsinsatser av ambassadörer, ministrar och kungahuset, vilket kritiseras som felaktigt använda skattemedel. Stödet innefattar även omfattande anslag till kampanjbyråer, PR-konsulter och agenter, och kritiseras därför för att vila på lobbyism och nära personliga band mellan det militär-industriella komplexet och staten, snarare än på öppenhet och demokrati, och att detta påverkar svensk utrikespolitik.

Den politiker som anses ha haft störst betydelse för denna lobbyism är tidigare statsministern Göran Persson, idag PR-konsult för JKL, som har vapenindustrin som kunder. Andra personer som utpekas som betydelsefulla lobbyister är bland andra Marcus Wallenberg och Jan Nygren.

Spridning av vapen till andra än köparen

M-3, en exportmodell av det svenska granatgeväret Carl Gustaf, uppmärksammades ha använts av regeringsstyrkorna i Burmesiska inbördeskriget i oktober 2012 trots att landet sedan länge var underställt ett vapenembargo från EU. Den burmesiska armén hade kommit över granatgeväret via ett tredje land.

Se även

• Militärindustriella komplexet
• Säkerhets- och försvarsföretagen
• Försvarets materielverk
• Intendenturmateriel
• Tygmateriel
• Projekt Simoom - planer på svenskledd vapenfabrik i Saudiarabien

Weblinks

• Säkerhets- och försvarsföretagen, en svensk organisation för försvarsindustrier
• AeroSpace and Defence Industries Association of Europe, en europeisk organisation för försvarsindustrier Vorlage:En ikon
• Hellström, Jerker (2009) EU:s vapenembargo mot Kina ur ett svenskt perspektiv Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)

[[Kategori:Handel]] [[Kategori:Svensk militär utrustning]] [[Kategori:Militärindustri]]