Diskussion:Rapakiwi

aus Wikipedia, der freien Enzyklopädie
Letzter Kommentar: vor 1 Jahr von Rießler in Abschnitt Murkstein
Zur Navigation springen Zur Suche springen

warum sind die Literaturverweise alle von vorgestern? Bedeutet das, dass der Artikel die aktuellere Literatur nicht berücksichtigt?

die Entstehung der Ovoide sollte erklärt werden. Gibt es eine Erklärung, verschiedene Erklärungen oder ist sie bisher nicht eindeutig geklärt?

Murkstein

[Quelltext bearbeiten]

Hello,

The German word for Rapakiwi is Murkstein.

Source: Deutsches Wörterbuch von Jacob und Wilhelm Grimm. 16 Bde. in 32 Teilbänden. Leipzig 1854-1961. Quellenverzeichnis Leipzig 1971. Online-Version vom 20.09.2014. murkstein, m. gesteinart aus glimmer, quarz und granat zusammengesetzt, gemischter gestellstein. Nemnich.

Word Murkstein also appears in old swedish dictionary as a german synonym for the word Rapakivi, so there is no doubt that it refers to Rapakivi. The Articles title should be changed to Murkstein. Do not know how to do that and do not speak/write good german, so I do not dare to make the attempt of changing it myself.

FYI:

Sjelffrätsten, eller Rapakivi, (Murkstein) är en fältspatsrådande hälleart, som uti luften ensamt, eller af sig sjelf, sönderfaller och utgör här i riket, i synnerhet uti Finland, hela berg, samt har där i landet fått namn af Rapakivi, som betyder Mäsksten, emedan den föga kan röras, utan at sönderfalla som mäsk. Består til större delen af en rödlätt fältspat, af dess stora, dels små kantige, eller rhomboidaliske, korn och tärningar, inblandad med en svart, eller ock gul skimmer; äfven ofta med blyertsfjäll och små järnmalms-gryn, men sällan med qvartskorn.

     Den finnes på många orter, såsom uti Finland och Eura socken och Björneborgs Län, på de nordvästra bergstracterne. Är väl i denne socken nog fast, men åt Nyländska sidan mera lös, hvaraf kommer at åkerjorden däromkring består af sönderfallen rapakivi sandmylla, hvaruti säden ganska frodigt växer. Likaledes består negden omkring Nystad, samt Letala och Leyges socknar, mäst af denne hälleart och dess sönderfallne mull, som både där och uti Kymmenegårds Län utgör en stor del af åkerjorden. Se TILAS Mineral-Historia, samt Kongl. Vet. Acad. Handl. 1740, s. 190 o.f., och för 1757, s. 222 och 226 m.m.
     Uti Östergöthland och sjön Sommen, på en eller annan ö, träffas finkornig sjelffrätsten, sammansatt af fältspats- och qvartsgryn med litet skimmer, och öfveralt instänkte rena svarta järnmalms-particlar, hvilka af den vid blåsväder svallande sjön utsköljas och ligga på sjöbottnen, ofvanpå den af sjelffrätsten sönderfallne sanden. Denne stenart är på några ställen ännu nog fast, men annorstädes vid sjöstranden så lös, at hela hällen sönderfaller til sand under fötterne. Häraf kan slutas, hvarifrån den svarta järnsanden vid många sjöar och älfvar här i riket har sin upkomst.
     Efter all liknelse tyckes sjelffrätstenens delar vara sammanlimmade af något fint uplöst, eller under förstöringar afnött järnaktigt gluten, som efter dess art först sammanhäftar stenparticlar, men uplöses åter med tiden til en rost, hvarmed äfven fältspatskornen uti denne stenart äro aldeles omgifne, och som af förfarenhet finnes bidraga til fruktbar jord; men at något salt- eller saltpetteraktigt däruti innehålles, som någre förment, är ännu icke med säkerhet utrönt. - Af sådan grofkornig, blekröd, fältspatsrådande sjelffrätsten består ock en del af Garphytte klint, som framstryker vid Garphytte alunverk uti Nerike.

source: http://www.jernkontoret.se/om_oss/vart_bibliotek/bergwerkslexicon/index.php?char=s (nicht signierter Beitrag von Tallgren (Diskussion | Beiträge) 11:47, 22. Sep. 2014 (CEST))Beantworten

Was ist mit der Schreibung Murgstein, die im Artikel ebenfalls vorkommt? --Rießler (Diskussion) 18:13, 1. Okt. 2023 (CEST)Beantworten